Varför återvinns inte din återvinning? Elever på KLARA har svaret!

Du tror sakert att all plast som du lamnar in pa atervinningsstationen atervinns. Men sa ar inte fallet. Naturvardsverket har faststallt att knappt halften av plastforpackningarna som lamnas in faktiskt blir nya plastartiklar, resten eldas upp. Forbranningen ar ett allvarligt hot mot klimatet. Varfor ar det sa? Vad kan goras for att losa problemet?

Sverige producerar idag 990 000 ton plastavfall varje ar enligt Varldsnaturfonden. Enligt Naturvardsverket atervinns endast 49% av alla plastforpackningar, som faktiskt samlas in, resten forbranns for att producera el och fjarrvarme.

Problemet ar att plasten innehaller miljo- och halsofarliga amnen. Nufortiden har utslappen av farliga amnen minskat tack vare en teknik som renar avgaserna vid forbranningen men det amne som orsakar storst skada, koldioxid, samlas inte in pa samma satt.

Utover att all plast som lamnas in inte atervinns finns dessutom ett stort morkertal pa hur mycket plast som branns upp da man inte vet hur mycket som slangs i de vanliga hushallssoporna. Enligt en studie av Material Economics och Atervinningsindustrierna ar den reella atervinningsgraden av plast endast 16%. Vi ska forsoka ta reda pa varfor all plast inte kan atervinnas, och om den kan det, varfor den inte atervinns.

For att fa ett annat perspektiv pa problemet beger vi oss fran skolan langs med Goteborgs hamn till for att traffa Anders Astrom, VD for foretaget Renova som arbetar med atervinning och avfallshantering. Enligt honom ar den framsta orsaken till att all plast inte atervinns den ekonomiska kostnaden for framforallt sorteringsprocessen.

Plastforpackningar innehaller olika typer av plast som det inte finns mojlighet att sortera. Manga produkter ar dessutom fargade och kan darfor endast atervinnas till svart eller gra plast. Om foretag som utvecklar nya produkter valde att anvanda ofargade forpackningar skulle atervinningskostnaderna minska.

Ytterligare ett problem ar att mycket plast kommer tillsammans med annat avfall. Idag finns det ingen mottagare som ar villig att utfora denna olonsamma sortering, da marknaden inte tillhandahaller nagon effektiv sorteringsteknik.

Astrom menar anda att det finns en indirekt losning som redan brukas, utslappsratter. Da den tillatna mangden vaxthusgaser som man far slappas ut per utslappsratt minskar varje ar minskar naturligtvis mangden utslapp over tid. En metod for att stoppa utslappen av koldioxid ar tekniken CCS (Carbon Capture and Storage) som samlar in koldioxid for att pumpa ner den i berggrunden.

– Detta ar en fantastisk losning som ska implementeras ar 2030 hos Renova, forklarar Astrom.

Det storsta problemet enligt Astrom, ar finansieringen. Att genomfora losningarna kraver stora ekonomiska resurser. Betalningsviljan och viljan att bortprioritera produkter som nya telefoner och resor saknas i samhallet.

For okad forstaelse besoker vi Lars Josefsson, fd. professor inom hallbar utveckling vid Chalmers Tekniska Hogskola.

Nar vi fragar honom om varfor all plast inte atervinns bekraftar han vad vi tidigare fatt veta att de tekniker som anvands idag inte kan atervinna all plast samt att sorteringen ar for dyr. Han forklarar hur olika atervinningstekniker fungerar.

Mekanisk atervinning innebar att olika plastsorter smalts ner till pellets som blir nya plastprodukter och ar det som idag tillampas i Sverige.

Josefsson forklarar sedan tva tekniker for kemisk atervinning. Pyrolys ar den vanligaste tekniken och innebar att sjalva molekylen sonderdelas till en olja som sedan blandas med fossil olja och blir ny plast. Idag finns nagra foretag och anlaggningar for pyrolys. Solvolys ar en annan teknik for att kemiskt atervinna pet och polyester till exempelvis malarfarg.

Den atervunna plasten blir dyr, for att den ska bli billigare kravs effektivisering av tekniken. Att det inte ar ekonomiskt lonsamt med atervinning menar Josefsson dock beror pa att den fossila oljan som anvands ar sa billig.

Enligt Josefsson ar det en viktig del i att oka atervinningen att produkter maste bli enklare. Det ar inte latt for foretagen att andra produkternas utformning eftersom designen ar viktig for marknadsforingen och att forpackningarna maste skydda produkten.

Exempelvis ar det svart att atervinna matforpackningar av plast da de bestar av flera sorters plaster. Men det ar nodvandigt for att maten inte ska bli dalig vilket ar huvudsyftet med matforpackningarna. Det ar viktigare an att den ska kunna atervinnas da vi idag slanger en tredjedel av all mat.

-Det ar ganska hemskt egentligen, sager Lars Josefsson och skrattar. Och det ar den varsta miljoboven overhuvudtaget att slanga maten, det viktiga ar att den haller.

Det ar komplicerat att byta ut plasten i forpackningarna for att underlatta atervinning. Samtidigt finns valdigt mycket som kan goras. Att nya forpackningar tas fram som bestar av endast en plastsort och att de ar ofargade, sa att de blir latta att sortera och atervinna.

For att oka efterfragan pa atervunna plastprodukter kravs att plastprodukter av fossil olja blir dyrare. Josefsson vill att det ska bli dyrare for foretag att slappa ut koldioxid genom att oka priserna pa utslappsratter i Sverige och globalt.

-Vi kan inte infora att det ska kosta jattemycket i Sverige, da dor var industri och det hjalper inte att man koper det fran Tyskland eller Ryssland istallet. Alla maste pa nagot satt fa upp priset for koldioxidutslapp.

Sammanfattningsvis ar den uteblivna atervinningen av plast ett av de storre dolda miljoproblemen i samhallet. Majoriteten av den plast som samlas in for atervinning forbranns istallet vilket orsakar stora koldioxidutslapp. Det finns mycket som behover forandras for att mangden plast som atervinns ska oka.

Forst och framst kravs forstas att alla de plastforpackningar som idag slangs i soporna lamnas in till atervinningscentralerna, bland annat genom battre kallsortering, men aven dar finns mycket att gora. For att oka den mekaniska atervinningsgraden kravs enklare och ljusare produkter fran foretagens sida samt utvecklade sorteringsmetoder. Dessutom kravs okade investeringar i kemisk atervinning och hojda priser pa att slappa ut koldioxid sa att atervunna plastforpackningar far battre mojlighet att konkurrera med produkter av endast raolja.

I dagslaget ser det inte sa ljust ut med hanteringen av plastavfall, men vi hoppas pa att problemen tas pa allvar och pa att man i framtiden kommer samla in och atervinna mer. For mojligheterna till att gora det finns redan idag.

Forfattare: Linn Magnusson, Elliot Ekstrom, Daniel Ros och Linus Melin, elever pa KLARA Goteborg Postgatan
10/10-21

Kallforteckning

Goteborgs stad. (u.a). Plastforpackningar. Goteborg.se Hamtad 2+4779-077 77 14

Lassesson, H, Gottfridsson, M, Nellstrom, M, Rydberg, T. (2021). Kemisk atervinning av plast: Teknik, floden och miljoaspekter. Naturvardsverket.

Livsmedelsverket. (2+4779-077 77 14). Bromerade flamskyddsmedel. Livsmedelsverket.se

Naturskyddsforeningen. (2021, 10 juli). Hur fungerar handeln med utslappsratter?

Neste. (2020, 10 juni). Plastatervinning: svaren pa sex viktiga fragor.

SOU 2018:84. Det gar om vi vill: betankande av Utredningen om hallbara plastmaterial

WWF. (2+4779-077 77 14). Varlden behover ett globalt bindande plastavtal.